Kriminologisk konfliktteori återfinns och berör en rad samhällsinriktade discipliner som bland annat sociologi och kriminologi . Övergripandet sett grundar sig konfliktteori i Karl Marx idéer om olika klasskonflikter i det kapitalistiska samhället. Inom kriminologi finns det huvudsakligen tre stycken grenar, och dessa omfattar kultur-, grupp- och klasskonflikter. Den kriminologiska konfliktteorin menar att kriminalitet förstås utifrån grupper och klassers olika intressen i samhället, och hur dessa intressen sedan uttrycks i lagen. Det vill säga att personer med makt och socioekonomiska privilegier tenderar att ha större inflytande i stiftandet av lagar. Detta sker på de lägre samhällsklassernas bekostnad. Detta resulterar i att vad som anses vara kriminellt återspeglar de maktstrukturer och vilka maktförhållanden som råder.[1]